 | 
|
| |
|
1995 nr 47 sid 4474 Torgny Greitz fick språkpriset. »Gör språkvård till en dygd»
1995 nr 47 sid 4473 Replik: Visualisera används redan i radiologin med annan innebörd
1995 nr 47 sid 4473 Ett nytt ord kan ges den innebörd man strävar efter
1995 nr 47 sid 4473-4 Radiologi är mer än bilder!
1995 nr 47 sid 4470 Låt glutéerna bli köksfranska. Är klinkorna svensk bakdel?
1995 nr 47 sid 4470 Oculi ambientes - ett språkbruk värt en varning!
1995 nr 47 sid 4470-3 Visualisering eller imagistik i stället för bildering?
1995 nr 34 sid 3032 Språklig revision om narkotika
1995 nr 34 sid 3032 Patienten - han eller hon?
1995 nr 34 sid 3032 Har »livlös» ändrat betydelse?
1995 nr 34 sid 3031-2 Eu-frågan i ett fonetiskt perspektiv
1995 nr 34 sid 3030-1 »Imaging» - vad blir det på svenska? Bildering?
1995 nr 25 sid 2602 Kan datorn hjälpa doktorn att skriva mer lättläst?
1995 nr 21 sid 2226 Så undviks de tre o:na
1995 nr 21 sid 2226 Vem bör få andra priset för medicinsk språkvård?
1995 nr 17 sid 1829 Inte förtjust i bestämd form av latinska ord på -um (jämte) Kommentar om neutrala ord på -um av Hans Nyman
1995 nr 17 sid 1828 Tre o:n blev en krönika om sammansättningar
1995 nr 17 sid 1828-9 Varför skriver Läkartidningen partialtryck med litet p? (jämte) Kommentar: Vi följer svensk standard av Red. Rättelse 2226
1995 nr 5 sid 438 Bör hilus bytas mot hilum och behöver vi »risikant»?
1995 nr 5 sid 438 Varning för syntetiska medicinska termer (jämte) Kommentar av Red
1994 nr 48 sid 4550 Återupplivning en språklig orimlighet (jämte) Kommentar av Red
1994 nr 48 sid 4550 Snabb pendling är väl bättre än »rapid cykling»?
1994 nr 48 sid 4550 Visst ska man säga Dimetikon!
1994 nr 48 sid 4549-50 Suffixet -om(a) - för mycket svulster i översättningar
1994 nr 48 sid 4549 Olösligt (?) dilemma: vi sträcker på foten då vi böjer den
1994 nr 44 sid 4026 Mamilla - språkfråga som blivit latinsk lag
1994 nr 44 sid 4026 Functional foods - funkiskost?
1994 nr 44 sid 4025-6 Stor oenighet om vad vanliga kostbegrepp innebär
1994 nr 43 sid 3920 Stavningsprogrammet får mig att särskriva
1994 nr 43 sid 3920 Varför inte acceptera både en och ett placebo?
1994 nr 43 sid 3918-20 Extrasystoli och en extra utredning om propptermer
1994 nr 43 sid 3918 Megarexi - ännu ett ord som vi inte behöver
1994 nr 36 sid 3192 Språket är lika ologiskt som människan
1994 nr 36 sid 3192 Medvetslöshet, hjärnskakning bör få »nya» latinska namn
1994 nr 32 sid 2886 HIV och aids - versaler eller gemener? (jämte) Kommentar: Aids etablerat, oklart om HIV av Yngve Karlsson
1994 nr 32 sid 2886 Koloskopi - språkvård in absurdum?
1994 nr 32 sid 2885-6 Isärskrivning vanlig avart (jämte) Kommentar: Flera orsaker bakom felet av Hans Nyman
1994 nr 32 sid 2885 Punktmarkera läkemedlen i Fass! (jämte) Kommentar: Uttalsregel i ryggmärgen av Hans Nyman
1994 nr 32 sid 2885 En eller ett placebo - vad är praxis i medicinen?
1994 nr 14 sid 1442 EU-jargong inget stort hot mot små språk
1994 nr 14 sid 1441-2 Laparotomi används fel. Borde vara celiotomi? (jämte) Kommentar: Veka livet mjukt även semantiskt av Hans Nyman
1994 nr 7 sid 640 Språkpristagare: »Professiolekt» en belastning för läkarna
1994 nr 7 sid 638-40 Den språkliga förminskningen inom medicinen ett stort kapitel
1993 sid 4251 Fortsätt stava scintigrafi med sc (jämte) Kommentar: Prioritera svenska skrivregler av Hans Nyman
1993 sid 4249-51 O-fog och andra former av språkligt koppleri
1993 sid 3225 En kort lektion i betoning efter inbördeskrig på vårdcentral
1993 sid 2589 Från -genitet till skintigrafi - språklig diversehandel
1993 sid 2241 Tydliga remisser och tydliga svar är viktiga språkfrågor
1993 sid 2241 Språkliga korsningar som ökar flexibiliteten
1993 sid 1965-7 Förslag till skrivregler för medicinska termer; Ett svårt kapitel: c, k eller ch?
1993 sid 1788 Stavningen av symtom och presumtiv »tragiskt fall» (jämte) Kommentar: Språklig praxis väger tungt av Hans Nyman
1993 sid 1490 Diktamen eller diktat? Båda godtas
1993 sid 1490 Resttillstånd bättre än sequelae (jämte) Kommentar: Avkräfta bör avvisas av Hans Nyman
1993 sid 1490 Datorjournal eller datajournal? (jämte) Kommentar: Sammanhanget styr valet av förled av Hans Nyman
1993 sid 1310 Genicitet eller genitet? Kortformen är den bästa!
1993 sid 974 Nytt pris för medicinsk språkvård delas ut i år
1993 sid 974 Från sym(p)tom till hemorrojder - utdrag ur frågebanken
1993 sid 619 Medicinspråket har blivit mer katalogartat
1993 sid 619 Geriatri eller geriatrik?
1993 sid 617-8 Vårda både språket och tankarna i utlåtanden!
1993 sid 70 »Egeiskan» - en ökänd häst från Troja?
1993 sid 70 Oroande bok för dem som vet bäst
1993 sid 70 Hur försvenska »sequelae»?
1993 sid 69-70 Enhetligare specialister?
1992 sid 4534 Medicinens språk: Skelettal eller skeletal?
1992 sid 4534 Medicinens språk: Kapitation - huvudlöshet och tanklöshet?
1992 sid 4533-4 Medicinens språk: Förkortningstävlingen avgjord
1992 sid 4532 Medicinens språk: Förk. är det bästa jag vet?!
1992 sid 4295 Medicinens språk: Sjukdomsbibeln ICD-10 klar i engelsk version
1992 sid 4295 Medicinens språk: Komprimerad levnadsbeskrivning över pat.
1992 sid 4295 Medicinens språk: Hur får man böja adjektiv på -oid? (jämte) Kommentar: Uppmuntra neutrumformerna -itt och -oitt av Hans Nyman
1992 sid 4161 Medicinens språk: Bör schizofreni uttalas med sk- eller sj-? (jämte) Språkrådgivarens kommentarer om schizo-uttal
1992 sid 4158-61 Medicinens språk: Vi kan väl få vädja slippa missbruk av »schizofren»? (jämte) Kommentar om missbruk av »schizofren» av Hans Nyman
1992 sid 4158 Medicinens språk: Neglekt - en välkommen medicinsk term
1992 sid 3414 Medicinens språk: Koexistens - veterinärfilosofi? (jämte) Språkrådgivarens kommentar
1992 sid 3206 Medicinens språk: Från ae till ps - hur är det med uttalet av medicinska termer?
1992 sid 3068 Medicinens språk: Åderförfettning bättre än åderförkalkning?
1992 sid 3068 Medicinens språk: MFR-språket kan minska lusten stödja forskning
1992 sid 3068 Medicinens språk: »Man» - förringar, generaliserar och bagatelliserar
1992 sid 2940 Medicinens språk: Per capita-system eller kapitation? (jämte) Språkrådgivarens kommentar av Hans Nyman
1992 sid 2518 Medicinens språk: Genus på larynx och laryng(e)al - aktuella frågor till språkrådgivaren
1992 sid 2389 Medicinens språk: »Mansdominerade» journaltexter
1992 sid 2388-9 Medicinens språk: Svartlistning av utvandrade medicintermer utan motiv och utan effekt
1992 sid 2388 Medicinens språk: Medicinsk metafor används alltmer i olika sammanhang
1992 sid 2226 Medicinens språk: Presens particip - ett trassligt kapitel med vacklan mellan genus och pluralformer
1992 sid 1400 Medicinens språk: Välj rätt enhet för koncentration av celler! (jämte) Kommentar av Anders Fasth
1992 sid 1400 Medicinens språk: Man, man man ... ett sätt att undvika personligt ansvar?
1992 sid 1400 Medicinens språk: Använd inte psykiatrisk diagnos som invektiv! (jämte) Kommentar av Red
1992 sid 1201 Medicinens språk: Implantera eller inplantera?
1992 sid 877 Medicinens språk: Nationalisering av latinska verb - skillnad svenska-engelska förvirrar
1992 sid 566 Medicinens språk: Efterskörd om genus i medicinen - vittnesbörd om praxis välkomnas!
1992 sid 321 Medicinens språk: »Åverhedden» eller »transparanten» eller stordiat? (jämte) Kommentar av Red
1992 sid 321 Medicinens språk: Allmänsvenska eller fackspråk - principsynpunkter
1992 sid 321 Medicinens språk: Goda skäl använda oxygen i stället för syre (jämte) Replik av Erik Hägg
1992 sid 320-1 Medicinens språk: Hospis, dagis, fritis - karaktären av slang håller på att tona bort
1992 sid 320 Medicinens språk: Omsorgsavdelning?
1992 sid 320 Medicinens språk: Hospis lätt att kombinera med hem, klinik etc
1992 sid 320 Medicinens språk: Omvårdnadshem svenskt alternativ till »hospice»?
1991 sid 4173 Medicinens språk: Det går lika bra med cheföverläkare
1991 sid 4173 Medicinens språk: Syrgas - ett fult ord?
1991 sid 4172-3 Medicinens språk: Medicinska termers genus 2: Störst osäkerhet i gamla gränsområden som blivit alltmer centrala i medicinen ...
1991 sid 3836 Medicinens språk: Visst bryter vi mot svenska skrivregler för språket kan inte ens kejsare styra
1991 sid 3836 Medicinens språk: Journalord - mjukt luddiga som en angorakofta ...
1991 sid 3833-6 Medicinens språk: Medicinska termers genus 1: Osäkerhet då latin och grekiska försvenskas. Svensk motsvarighets genus kan styra tanken fel
1991 sid 3585 Medicinens språk: Ska intressanta aspekter sättas inom eller utanför parentes?
1991 sid 3585 Medicinens språk: Cellgift både fel och avskräckande. Använd cellhämmare!
1991 sid 3585 Medicinens språk: Språkförbistring i kvalitetsdebatten. Varför inte följa Svensk standard? (jämte) Kommentar av Red
1991 sid 3396 Medicinens språk: »Höstblåsor» genialt
1991 sid 3396 Medicinens språk: Renanders »grekiska» värd att tryckas om
1991 sid 3396 Medicinens språk: Svårartad uppluckring av språklig precision
1991 sid 3395-6 Medicinens språk: Hur bör vi försvenska »hospice»? Hospits, hospis, lindringshem eller klinik för palliativ vård?
1991 sid 3204 Medicinens språk: »Sorkfeber» - språkligt korrekt, inte skrämmande
1991 sid 3204 Medicinens språk: Bättre preciserade och definierade diagnoser grunden för förnyad sjukdomsklassifikation
1991 sid 2692 Medicinens språk: Frivillig fempoängskurs i medicinsk terminologi upprepas i Lund
1991 sid 2691-2 Medicinens språk: Norska medicinare måste tentera i terminologi. Bra kursbok bör kompletteras med övningsbok
1991 sid 2690 Medicinens språk: Enkät om läkarnas utbildning i terminologi: Fördjupningsarbeten och frivilliga kurser kan ge önskad träning i medicinens språk
1991 sid 2613 Medicinens språk: Orden på -iker depersonaliserar patienterna!
1991 sid 2613 Medicinens språk: Språkkommittén: »Medicinsk revision» bästa termen för »medical audit»
1991 sid 2612-3 Medicinens språk: Transplanterade, rejekterade, aborterade - smidighet vinner över »logik» i språket
1991 sid 2321-3 Medicinens språk: Hur klarar kemisterna att sätta namn på tre nya substanser varje dag?
1991 sid 2083 Medicinens språk: Svenska Akademien: Korrekt att skriva chefsöverläkare
1991 sid 2083 Medicinens språk: Mentor bättre än tutor
1991 sid 1993 Medicinens språk: »Prickcell» bedre enn »target cell»? (jämte) Kommentar: Det bästa får inte vara det godas fiende av Bengt I Lindskog
1991 sid 1993 Medicinens språk: Chef(s)överläkare - profanera inte den ståtliga titeln (jämte) Kommentar 1: »Bekvämlighetslagen» styr valet mellan chef- och chefs- av Hans Nyman
1991 sid 1897 Medicinens språk: »Booster-dos» ett missfoster
1991 sid 1897 Medicinens språk: Språkvård från slutet 5: Den helsunda ändelsen -iker borde vi kanske använda mer
1991 sid 1802 Medicinens språk: Stilbrytning gör »urakut» smått löjligt. Försök med andra, stilenliga, prefix!
1991 sid 1800-2 Medicinens språk: Det medicinska språket i samtalet: Diagnosbenämning kan hindra problemlösning och fungera som »alibi» för läkare och patient
1991 sid 1519-20 Medicinens språk: Språket i sjukdomsklassifikationen - mer konsekvent försvenskning eftersträvas
1991 sid 1308 Medicinens språk: Fyra fackuttryck om blodpropp(ar)
1991 sid 1308 Medicinens språk: Proppar i praktiken
1991 sid 1307-8 Medicinens språk: Låt oss slippa »mul- och klövsjuka» hos dagisbarn
1991 sid 1307 Medicinens språk: Språkvård från slutet 4: »Fullhetsändelsen» -osus (-ös) märkligt oförändrad över tiden
1991 sid 1095 Medicinens språk: Språkvård från slutet 3: Valet mellan varianterna -ion och -ering speglar skillnader i lärdom, betydelse och nyans
1991 sid 988 Medicinens språk: Strok (utan e) i stället för slaganfall?
1991 sid 988 Medicinens språk: Ett språkligt vaccinationsproblem: Uppspruta, uppympa, ökympa eller bostra?
1991 sid 880 Medicinens språk: Långsynt obegripligt?
1991 sid 880 Medicinens språk: Språkvård från slutet 2: Försvenskat -aris blir oftast -är men i sammansättningar dominerar -ar
1991 sid 524 Medicinens språk: Chefö, cheföl, chöl - ny befattning ger språkproblem
1991 sid 524 Medicinens språk: I dimma dolt ... Vårdvetenskapares språk kritiseras
1991 sid 422 Medicinens språk: Embolus, emboli och embolism - en oklar triad?
1991 sid 422 Medicinens språk: Dansk språkspalt i inspirerande bok
1991 sid 422 Medicinens språk: Lentimmunos bättre än immunolentos för HIV-sjukdomen
1991 sid 245 Medicinens språk: Juristerna skriver »deslegitimera» (jämte) Kommentar: Här gäller det två olika prefix som inte är släkt av Hans Nyman
1991 sid 244 Medicinens språk: »Lightscanning» - ljusgenomsökning?
1991 sid 244-5 Medicinens språk: Skolmedicin kontra alternativ medicin? (jämte) Alternativ medicin eller alternativ till medicin? av Hans Nyman
1991 sid 244 Medicinens språk: Att »ta självmord» speglar attityder som bör motarbetas
1991 sid 56 Medicinens språk: Nocebo - en »skadlig» term?
1991 sid 55-6 Medicinens språk: Medicinens vardagsspråk 1: Det medicinska språket i journalerna - fackspråk godtas om exaktheten kräver det
1990 sid 4226 Medicinens språk: »Ta självmord» - felsägning eller attitydförändring?
1990 sid 4226 Medicinens språk: Språkråd inför riksstämman förnedrande (jämte) Kommentar av Yngve Karlsson
1990 sid 3902 Medicinens språk: Ny utmaning: Medical audit - medicinsk revision?
1990 sid 3902 Medicinens språk: Hudresorption - per- eller trans-? (jämte) Kommentar av Birger Bergh, Bengt I Lindskog
1990 sid 3902 Medicinens språk: Immunolentos - kan vi döpa om HIV-sjukdomen?
1990 sid 3632 Medicinens språk: Språkvård från slutet 1: Är ändelsen -ell bättre än -al?
1990 sid 3503 Medicinens språk: Cancrar - språkform som är ett missfoster (jämte) Kommentar av Martin Gellerstam
1990 sid 3503 Medicinens språk: En eller ett naevus? (jämte) Kommentar av Birger Bergh, Bengt I Lindskog
1990 sid 3419-21 Medicinens språk: »Borderline»-tillstånd - svår nöt att knäcka men en intressant övning i kreativitet
1990 sid 3110 Medicinens språk: Per- och trans- - finns det någon skillnad?
1990 sid 3110 Medicinens språk: Orchidopexi - är det orkidéer urologen hängt upp? (jämte) Kommentar av Birger Bergh, Bengt I Lindskog
1990 sid 2788 Medicinens språk: Missbruk av orden schizofren och föda/förlösa
1990 sid 2788 Medicinens språk: Språkvetare anställd av läkaresällskapet för att ge råd om medicinens språk och termer
1990 sid 2500 Medicinens språk: Var restriktiv med förkortningar. Ingen sände in korrekt lösning på korsordet
1990 sid 2365 Medicinens språk: Delegitimera bör det vara
1990 sid 2365 Medicinens språk: Konsensus med k inte gärna men ...
1990 sid 2365 Medicinens språk: Dilatativ borde det vara
1990 sid 2365 Medicinens språk: Dilaterad, dilativ eller dilatativ kardiomyopati?
1990 sid 1952 Medicinens språk: Förkortningskorsord - ännu en utmaning
1990 sid 1952 Medicinens språk: Borderline-tillstånd - skapa en ny svensk term
1990 sid 1885 Medicinens språk: »Orphan drug» - en efterskörd
1990 sid 1885 Medicinens språk: Medicinskt latin - ett fall för språkvården (jämte) Kommentar av Ulla Clausén
1990 sid 1780 Medicinens språk: Förkortningsmästare sökes ...
1990 sid 1261 Medicinens språk: »Att dricka medicin»
1990 sid 1261 Medicinens språk: Medicinska modeord: Debuterande patient, -mässigt-missbruk
1990 sid 1253-61 Medicinens språk: Språkvård i radiologin - ett symposium som speglar hela medicinens problem (Torgny Greitz) Hur skapades medicinens terminologi? (Bengt I Lindskog) Språket i genomlysning - röntgenutlåtanden i fokus (Margareta Westman) Radiologins språk - ett fall för språkvården (Ulla Clausén)
1990 sid 1173 Medicinens språk: »Orphan drug»? - Särläkemedel bästa termen för medel för mycket begränsad användning
1990 sid 1172-3 Medicinens språk: Doktorn, medierna och begripligheten: Varför lär sig inte fler läkare mer om språkets farmakokinetik och dynamik?
1990 sid 959 Medicinens språk: Nordiskt samarbete om nya medicinska termer. Anglifiering, förkortningar gissel överallt
1990 sid 957-8 Medicinens språk: Bör vi skapa fosterländska medicinska termer?
1990 sid 760 Medicinens språk: »Att äta medicin» - utrota uttrycket!
1990 sid 760 Medicinens språk: Cheföverläkare en läkare utan -s
1990 sid 760 Medicinens språk: Ökad andel vardagsord i SAOL speglar språkbruket
1990 sid 760 Medicinens språk: Varför »familjär» om sjukdomar? (jämte) Kommentar av Yngve Karlsson
1990 sid 658 Medicinens språk: »Orphan drug» - tävla om bättre svensk beteckning
1990 sid 657-8 Medicinens språk: Absurditeter i det medicinska språket - med läkarsekreterarens mått mätt
1990 sid 391 Medicinens språk: Thyreoidea eller tyreoidea - men inte tyroidea
1990 sid 391 Medicinens språk: Spädbarn eller barn - men inte baby! (jämte) Replik: Ord som är använda skall finnas i SAOL av Martin Gellerstam
1990 sid 215-6 Medicinens språk: Hur förändras medicinens språk och allmänspråk? Likartade tendenser svar på nya krav i samhället