Titel: Doser från bostad och föda - små men farliga [summary] (serie: Tema miljö och hälsa) 2007 nr 48 sid 3659-63
|
Summary:
The health gains from risk reduction with regard to chemical health hazards have so far been most evident in the occupational setting. Development with regard to analytical and epidemiological methods, and possibilities to measure discrete effects, do however indicate health effects also at low levels of exposure, relevant for the general environment. Efficient risk reduction in the general, and even domestic, environment is possible as illustrated by the reduced exposure to tobacco smoke. Current exposures in Sweden to radon, mercury, cadmium, lead, PCBs, dioxins, and other persistent organic pollutants, affect diseases of major concern for public health like cancer, reproductive effects, cardiovascular disease, and osteoporosis. Lung cancer from domestic radon exposure remains a major concern, and should be targeted with higher ambition.
Maria Albin. Staffan Skerfving
Correspondence: Maria Albin, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset
SE-221 85 Lund, Sweden
maria.albin@med.lu.se
Referenser:
1.Falk R, Söderman A-L. Analys av sammanslagna individuella data från 13 studier. Radon inomhus och riskerna för lungcancer. Strålskyddsnytt nr 1 2005. http://www.ssi.se/radon/pdf/RadonCancer2art_snytt.pdf
2.Appleton JD. Radon: Sources, health risks, and hazard mapping. Ambio 2007;36:85-9.
3.Radonutredningen. SOU 2001:7)
4.Axelson O, Edling C, Kling H, Andersson L, Ringnér A. Lung cancer and radon in dwellings. Lancet 1981;318:995-6
5.Pershagen G, Akerblom G, Axelson O, Clavensjö B, Damber L, Desai G, Enflo A, Lagarde F, Mellander H, Svartengren M, et al. Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. N Engl J Med. 1994 Jan 20;330(3):159-64.
6.Darby S, Hill D, Auvinen A, Barros-Dios JM, Baysson H, Bochicchio F, Deo H, Falk R, Forastiere F, Hakama M, Heid I, Kreienbrock L, Kreuzer M, Lagarde F, Makelainen I, Muirhead C, Oberaigner W, Pershagen G, Ruano-Ravina A, Ruosteenoja E, Rosario AS, Tirmarche M, Tomasek L, Whitley E, Wichmann HE, Doll R.. Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European case-control studies. BMJ 2005;330:223. doi:10.1136/bmj.38308.477650.63 (published 21 December 2004)
7.Socialstyrelsens allmänna råd. SOSFS 2004:6 (M)
8.Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12
9.Boverket. God bebyggd miljö - födjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Remissversion 2007-06-01.
10.Lars Barregård. http://www.miljoportalen.se/bo-leva/haelsa/radon-och-buller-2013-staendiga-hot-mot-haelsan
11.Berlin M, Zalups R, Fowler BF. Mercury. In: Nordberg GF, Fowler BF, Nordberg M, Friberg LT. Handbbok on the toxicology of metals. Academic Press, Elsevier, 2007, p. 675-729.
12.Jirtle RL, Skinner MK. Environmental epigenomics and disease susceptibility. Nat Rev Genet 2007;8:253-62.
13.Grandjean P, Bellinger D, Bergman Å, Cordier S, Davey-Smith G, Eskenazi B, Gee D, Gray K, Hanson M, van den Hazel P, Heindel J, Heinzow B, Hertz-Picciotto I, Hu H, Huang TTK, Kold Jensen T, Landrigan PJ, McMillen C, Murata K, Ritz B, Schoeters G, Skakkebaek NE, Skerfving S, Weihe P. The Faroes statement: Human health effects of developmental exposure to chemicals in our environment. Basic Clin Pharmacol Toxicol. In press.
14.Darnerud PO, Peterson-Grawe K, Becker W, Lundqvist B. Fisk - mera nytta än risk. Vår Föda 2007, 59 (Nr 7):25-26.
15.Rissanen T, Voutilainen S, Nyyssonen K, Lakka TA, Salonen JT. Fish oil-derived fatty acids, docosahexaenoic acid and docosapentaenoic acid, and the risk of acute coronary events: the Kuopio ischaemic heart disease risk factor study. Circulation 2000;102:2677-9.
16.Hallgren CG, Hallmans G, Jansson JH, Marklund SL, Huhtasaari F, Schütz A, Strömberg U, Vessby B, Skerfving S. Markers of high fish intake are associated with decreased risk of a first myocardial infarction. Br J Nutr 2001;86:397-404.
17.Olsson IM, Bensryd I, Lundh T, Ottosson H, Skerfving S, Oskarsson A. Cadmium in blood and urine. Impact of sex, age, dietary intake, iron status, and former smoking. Association of renal effects. Environ Health Perspect 2002;110:1185-90.
18.Nordberg GF, Nogawa K, Nordberg M, Friberg LT. Cadmium. In: Nordberg GF, Fowler BF, Nordberg M, Friberg LT. Handbbok on the toxicology of metals. Academic Press, Elsevier, 2007, p. 445-486.
19.Åkesson A, Lundh T, Vahter M, Bjellerup P, Lidfeldt J, Nerbrand C, Samsioe G, Strömberg U, Skerfving S. Tubular and glomerular kidney effects in Swedish women with low environmental cadmium exposure. Environ Health Perspectives 2005;11:1627-1631.
20.Åkesson A, Bjellerup P, Lundh T, Lidfeldt J, Nerbrand C, Samsioe G, Skerfving S, Vahter M. Cadmium-induced effects on bone in a population-based study of women. Environ Health Perspect 2006;6:830-834.
21.Hellström-Lindberg E, Björklund A, Karlsson-Stiber C, Harper P, Seldén A. Lead poisoning from lead earthenware. Int Arch Occup Environ Health 2006;79;165-168.
22.Sjöstrand P, Lundh T, Skerfving S, Gustavsson P. Hälsokostpreparat har orsakat flera fall av allvarlig blyförgiftning. Minst fyra fall i Sverige efter intag av ayurveiskt natiurpreparat. Läkartidningen 2007;104:787-789.
23.Skerfving S, Bergdahl IA. Lead. In: Nordberg GF, Fowler BF, Nordberg M, Friberg LT. Handbbok on the toxicology of metals. Academic Press, Elsevier, 2007, p. 599-643.
24.Lanphear BP, Hornung R, Khoury J, Yolton K, Baghurst P, Bellinger DC, Canfield RL, Dietrich KN, Bornschein r, Greene TRothenberg SJ, needleman HL, Schnaas I, Wasswerman G, Graziano J, Roberts R. Low-level environmental lead exposure and children´s intellectual function: A international pooled analysis. Environ Health Perspect 2005;113: 894-899.
25.Fewtrell LJ, Prüss-Ustün A, Landrigan P, Ayuso-Mateus JL. Estimated global burden of disease of mild mental retardation and cardiovascular diseases from environmental lead exposures. Environ Res 2004;94:120-133.
26.Rylander L, Strömberg U, Hagmar L. Dietary intake of fish contaminated with persistent organochlorine compounds in relation to low birthweight. Scand j Work Ennviron Health 1996;22:260-266.
27.Rignell-Hydbom A, Rylander L, Hagmar L. Exposure to persistent organochlorine pollutants and type 2 diabetes. Hum Exp Toxicol 2007;26:447-52.
28.IARC. International Agency for Research on Cancer. Polychlorinated dibenso-para-dioxins and polychlorinated dibensofurans. IARC Monographs on the Evaulation of Carcinogenic Risks to Humans. Volume 69. Lyon, 1997. 636 pp.
29.Norén K, Meironyte D. Certain organochlorine and organobromine contaminants in Swedish human milk in perspective of past 20-30 years. Chemosphere 2000;40:1111-1123.
30.Ligell S et al. Studie av förstföderskor. Organiska miljögifter hos gravida och ammande. Del 2. Bröstymjölksnivåer samt korrelationer mellan serum- och bröstmjölksnivåer. Livsmedelsverket, 2006.
31.Livsmedelsverket. Persistenta organiska miljöföroreningar. Uppsala 2007.
32.Kärrman A, Ericson I, van bavel B, Darnerud O, Aune M, Glynn A, Lignell S, Lindström G. Exposure to perfluorinated chemicals through lactation: levels of matched human milk and serum and a temporal trend, 1996-2004, in Sweden. Environ Health Perspect 2007;115:226-230.
33.Albin M. Asbestindustrin påverkade myndigheternas riskbedömning. EUs föreslagna kemikalielagar aktualiserar frågan om oberoende expertis. Läkartidningen 2004:101;1306-9.
34.Lin RT, Takahashi K, Karjalainen A, Hoshuyama T, Wilson D, Kameda T, Chan CC, Wen CP, Furuya S, Higashi T, Chien LC, Ohtaki M. Ecological association between asbestos-related diseases and historical asbestos consumption: an international analysis. Lancet. 2007;369:844-9.
35.Carbone M, Albelda SM, Broaddus VC, Flores RM, Hillerdal G, Jaurand MC, Kjaerheim K, Pass HI, Robinson B, Tsao A. Eighth International Mesothelioma Interest Group. Oncogene. 2007 May 14; [Epub ahead of print]
36.Tsiouris A, Walesby RK. Malignant pleural mesothelioma: current concepts in treatment. Nat Clin Pract Oncol. 2007;4:344-52.
37.Gustavsson P, Nyberg F, Pershagen G, Scheele P, Jakobsson R, Plato N. Low-dose exposure to asbestos and lung cancer: dose-response relations and interaction with smoking in a population-based case-referent study in Stockholm, Sweden. Am J Epidemiol. 2002;155:1016-22.
38.Vierikko T, Jarvenpaa R, Autti T, Oksa P, Huuskonen M, Kaleva S, Laurikka J, Kajander S, Paakkola K, Saarelainen S, Salomaa ER, Tossavainen A, Tukiainen P, Uitti J, Vehmas T. Chest CT screening of asbestos-exposed workers: lung lesions and incidental findings. Eur Respir J. 2007;29:78-84.
39.Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i föreskrfter (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) 2005:13. http://www.av.se/dokument/afs/ursprungsAFS2005_13.pdf
40.Lam CW, James JT, McCluskey R, Arepalli S, Hunter RL. A review of carbon nanotube toxicity and assessment of potential occupational and environmental health risks. Crit Rev Toxicol 2006;36:189-217.
41.Miljöhälsorapport 2005. Socialstyrelse, Institutet för miljömedicin, Stockholms läns landsting 2005. ISBN 91-7201-931-X.
42.Willers S, Svenonius E, Skarping G. Passive smoking and childhood asthma. Allergy 1991;46:330-334
43.US NAS. United States National Academy of Sciences. Clearing the air: Asthma and indoor air exposures. National Academy Press, Washington DC, 2000.
44.IARC. International Agency for Research on Cancer. Tobacco smoke and involuntary smoking. IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. Volume 83. Lyon, 2004. 1418 pp.
45.Pershagen G, Hrubec Z, Svensson C. Passive smoking and lung cancer in Swedish women. Am J Epidemiol 1987;125:17-24.
46.Rylander E, Pershagen G, Eriksson M, Nordvall L. Parental smoking and other risk factors for wheezing bronchitis in children. Eur J Epidemiol 1993;9:517-526.
47.Melén E,Wickman M, Nordvall SL, van Hage-Hamssten M, Lindfors A. Influence of early environmental exposure factors on sensitisation and outcome of asthma in the pre-school children. Allergy 2001;56:646-652.
48.Jansson C, Chinn S, Jarvis D, Zock JP, Torén K, Burney P. Effect of passive smoking on respiratory symptoms, bronchial responsiveness, lung function, and total serum IgE in the European Community Respiratory Health Survey: A cross-sectional study. Lancet 2001;358:2103-2109.
Summary
The health gains from risk reduction with regard to chemical health hazards have so far been most evident in the occupational setting. Development with regard to analytical and epidemiological methods, and possibilities to measure discrete effects, do however indicate health effects also at low levels of exposure, relevant for the general environment. Efficient risk reduction in the general, and even domestic, environment is possible as illustrated by the reduced exposure to tobacco smoke. Current exposures in Sweden to radon, mercury, cadmium, lead, PCBs, dioxins, and other persistent organic pollutants, affect diseases of major concern for public health like cancer, reproductive effects, cardiovascular disease, and osteoporosis. Lung cancer from domestic radon exposure remains a major concern, and should be targeted with higher ambition.
Maria Albin. Staffan Skerfving
Correspondence: Maria Albin, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset
SE-221 85 Lund, Sweden
maria.albin@med.lu.se